A mixture of despair and laziness
Det är med dem orden som jag skulle beskriva de senaste dagarna.
Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men jag känner att det inte är som det borde vara.
Någon sa att det kanske är en vinterdepression.
Mmm, mycket möjligt - eller så är det en helt vanlig deppig tid i mitt liv just.
Varför har vissa människor så svårt att höra av sig?
Även om man inte har bestämt något till 100%, utan bara sa att vi kanske kunde ses.
Men för mig spelar det ingen roll, för jag anser att man ska höra av sig även om man inte kan ses.
Det är vanligt hyfs.
Men det är kanske mig det är fel på.
Jag har kanske för höga förväntningar på andra människor?
Inte för att jag satt uppe och väntade, men jag kunde ha haft en del annat att stå i och behövde ett besked.
Nu är det dags för en kopp kaffe, sen några timmar framför datorn med arbete.
Det kändes som julafton när jag beställde mina två nya kostymer idag. Så nu är det bara att invänta att dagen kommer då de blir levererade med posten.
Kram / M.C