Irony - Ikea - Try to run.
Jag välkomnar mig själv till ännu en dag i paradiset. Självironi när den är som fulast. Nä, min dag är lång ifrån något paradis. Ännu en av min brister och fel har gjort ett avtryck i historien. Att jag aldrig kan lära mig?
Mina inköp från Ikea blev 80% bra igår. Visserligen hade de inte just det som jag i första hand var ute efter. Men jag hade två andra möbler på min lista som blev mycket bättre än vad jag tänkt. 👍
Ibland känner jag mig så himla ensam. En känsla av övergivenhet och utanförskap blir en allt oftare en del i min vardag. Alla påstår att man ska vara sig själv hela tiden. Det är det som kanske gör att jag står lite utanför. Min personlighet och mitt sätt att vara är kanske inte något någon vill ha omkring sig? Det blir lite förmycke av Markus. Alla har fullt upp med sina egna liv, så det kan vara ibland omöjligt att även jag ska få plats. Även om det bara gäller ett kort samtal eller en kopp kaffe. Jag försöker verkligen att anpassa mig till varje situation för att inte gå över någons gränser. Men ibland blir jag lite fartblind och man inser alldeles för sent att man har gått för långt. Som jag upplever saker idag är helt nytt för mig. Tidigare när problemen har hopat sig, så har det berott på något fysiskt dilemma. Men idag sitter alla problem i huvudet. Allt blir lite mer komplicerat då. Svårare att be om hjälp. Men framför allt så kan jag inte stänga in problemet i något förråd och glömma bort det. Jag försöker hela tiden komma på en lösning på alla dem funderingar jag bär på. När det misslyckas så ser jag bara en utväg, om att fly från dem. Vilket misslyckas även det varje gång. De säger även att det är bättre att fly än illa fäkta. Inte nog med att jag är dålig på att fäktas, jag springer inte så fort. Så hur jag än gör - så har jag förlorat.
It doesn't matter how fast I run, I can never outrun myself.
På torsdag blir det ännu en tripp till Ikea för att köpa den sista möbeln som stod på listan, som tyvärr va slutsåld igår. Jag verkar vara en av få som verkligen, verkligen gillar att montera ihop Ikea-möbler. Så fort det är någon bland mina vänner som har varit på Ikea, så är nag alltid den fösta som mer än gärna vill vara med och skruva.
Kram / M.C
